En liten person med stor betydelse.

Denhär lilla lilla människan alltså. Tänk att en så liten person kan tillföra så mycket glädje för så många människor genom att bara finnas till, tycker det är helt fantastiskt. Ännu mer fantastiskt är det att tänka på allt fint du kommer få vara med om i livet och att få se hur du kommer utvecklas och hur ditt liv kommer bli. Kan inte förstå att du ska bli stor och faktiskt bli vuxen en dag? Och att jag och din mamma kommer vara riktigt gamla då, haha. Känns ju som att det var nyss vi gick till och från skolan tillsammans och lekte i lekparken eller i snöhögarna hela kvällarna? Men det var nog rätt längesen kanske, haha.
Hade en så mysig eftermiddag idag med pysen och tillhörande mamma. Vi tog en promenad upp på Ormberget, valde ett spår som var 3,5 km eftersom vi tyckte det lät lagomt och roligt med en ny väg som man inte har gått 1000 gånger. Ja, vad ska man säga, det vart mer uppför än plant, och då menar jag uppför som i UPPFÖR. Drygt 1,5 timme var vi ute,väldigt skönt att rensa huvudet lite men det blev himla kallt efteråt trots att man rört på sig. Kallt in i benmärgen, gillar ändå dendär bitande kylan som kommer när vintern är på ingång. En tekopp rådde bot på det så det var inga problem.
Även plugget har gått himla bra idag, hade värsta flowet under morgonen då jag läste om kvalitativa forskningsprocessen och etiska aspekter. Allt bara flöt på och det kändes som att det jag läste gick in och stannade kvar där, alltid en härlig känsla. Sedan blev det ju som sagt en väldigt mysig paus med promenad med fint sällskap och efter lite middag var det dags för sista rycket för idag med en tekopp och lite mer plugg. Läste "Att leva med sjukdom", hela boken ingår till tentan men det känns inte alls jobbigt, inte det minsta. Känns som att det är lätläst samtidigt som det väcker mycket tankar om världen och hur orättvist det är. Men det är ju så viktigt att läsa om upplevelsen av att leva med sjukdom när man själv aldrig nånsin kommer förstå hur det faktiskt är, men om man läser om deras subjektiva upplevelser kanske man nånstans kan bidra med något som kan stötta och lindra litegrann i allafall, trots att man inte förstår fult ut.
En mycket bra tisdag ♥