Tänk att man överlevde denna onsdag! Shit, vad jag gruvade mig för denna dag. Var inte alls nervös först men igårkväll och idag så satte nerverna verkligen in, herregud! Men det gick bra, Alf (simuleringsdockan som är läskigt verklig trots att han är en docka) överlvde, så det gick vägen med vårat primära omhändertagande i akuta situationer. Redan efter simuleringen var man ganska trött i bollen, man är ju på helspänn hela tiden och när "patienten2 plötsligt får lågt b-glukos och håller på att falla i diabeteskoma blir man ju inte mindre uppjagad, så det tog på krafterna att rädda Alf. När Alfs liv var i säkerhet var det dags för lunch och ladda upp energiförrådet för seminarium om akut buk och skalltrauma hela eftermiddagen. Var ett tag sen det var såhär mycket att ta in under en heldag från 8-16 i skolan, vi gick dessutom över och slutade halv5. Men klokare är jag då nu, tror jag iallafall. Och trött... väldigt trött. Har hunnit slumra en snabbsväng i soffan och har såndär seg känsla i huvudet, inte huvudvärk men nästintill.

 

Dessutom är ju ISIS i full gång att ta över världen, det gör väl kanske inte stressen till det bättre precis. Såg presskonferensen om Sveriges ökade beredskap mot terrorism, så sjukt att det ska behöva gå så långt... Förstår inte vart världen är påväg. Jag är livrädd. Livrädd för vad som ska hända om ISIS tar över världen, eller på något sätt får för mycket makt. Livrädd för att ett tredje världskrig ska bryta ut när stormakterna ska bekämpa ISIS.
Hemska värld... vart är vi påväg?