Muntan är avklarad, och jag blev GODKÄND! Så himla skönt! Känslan av att bli godkänd på en muntlig tenta är gudomlig! Hatar verkligen muntliga tentor, redovisningar, presentationer eftersom man blir så utelämnad. Papper och penna är riktigt bra kompisar, då kan man gå tillbaka, sudda och tillägga saker på ett annat sätt. Man känner sig inte lika vilsen då. Det är verkligen en skrämmande känsla när hjärtat bultar på i 190, man hör endast sin egna röst, man hittar inte orden och vet inte vart man ska börja, om man säger något dumt. Ja, listan för det som är jobbigt med muntliga presentationer av olika slag kan göras lång, det är sjukt jobbigt på många olika vis helt enkelt och därför är en godkänd munta grymt underbart härligt.

 

Att få bocka av en grej från the to-do-list är ju också grymt skönt. Nu är det 100% fokus på kommande 2 tentorna till veckan, omvårdnadshandlingar och psykiatri! Lättare att hitta fokus och motivation när man inte har 1000 saker att göra, blir så svårt att veta vart man ska börja men nu är det bara köra järnet! Sista tentorna för iår om man klarar dom, det är verkligen motivation till att plugga ordentligt och köra på oavsett vad!

 

Dessutom strålar det av vårkänsla utanför fönstret, bara det är väl fantastiskt härligt!
Tog en supermysig fika med fina Therese också efter muntan, snackade skit och lämnade böckerna i väskan. Man måste få koppla av lite ibland också, man kan inte köra järnet utan paus. Tror vi behövde våran lilla svammelstund med skitsnack om allt mellan himmel och jord efter denna dag. Man känner så himla mycket press inför muntliga tentor så hela kroppen blir förtvivlad och skriker efter en flyktväg, så det var välbehövligt!